skip to main |
skip to sidebar
Så otroligt fina, som små gubbar och gummor, egensinniga.
Hade några som barn och de fick flyga lösa ofta, de brukade sitta uppe på gardinkanten och ibland släppte de en liten . . . ja korv ner på gardinen.
Så småningom fick de ungar, minns lukten när vi försiktigt gläntade på locket till bolådan . Där låg de nakna kycklinglika lite fula ungarna, men de blev söta ganska fort och flygtränade i vårt kök, fram och tillbaka hoppade de upp i luften. Vi drog för gardinerna så att de inte skulle tro att de kunde flyga rakt ut igenom.
Tänker nu inte skaffa mej någon men har kollat in dem lite för att kanske ha dem som motiv i mitt arbete.
Fat att lägga bananer med vaniljglass på eller vackert uppskivat smör till nybakat bröd.
Gul ugnsbakad succini med mosarella, kanske gula och oranga coktailtomater i halvor, färskost med Basilika och underst en skiva gurka från eget växthus.
Smörstekt Paprika och morot på en bädd av kryddiga Krasseblommor och överst rostade valnötter.
Gula sega råttor i fluffig nyvispad grädde och citronbomber.
Lussekatt på finhackad smörkola och syltad Ingefära.
Jag fick bli tomte i år, han var svår att få tag på nämligen. Jag övade tomtefraser i en vecka typ ja, ni vet det vanliga men orolig för att bli igenkänd måste det verkligen sitta, man lurar inte en snart 4 åring hur som helst. I år var det extra viktigt.
När så timmen var slagen var jag ganska taggad och uppspelt. Pulsade runt huset i halvmetersnö med säck och lykta i händerna och väl inne flåsade jag som ett äldre lokomotiv, skägget smetade in munnen och blandade sig med " finns de någre snälle barn ?" ingen vågade svara, men de fick några klappar, det var svårt att se paketen då luvan halkade omkring tillsammans med den märkliga tomtefrisyren som hakade upp sig på de inlånade glasögonen som dessutom var svåra att se ut igenom pga imman.
Alltsammans gled sakta av men i en blixtmanöver drog en mamma upp alltsammans och jag gjorde sorti omedelbums nu ännu mera flåsade " god jul "
Men min man sa att " det var den finaste tomte han träffat"
Det ni !
Varje jul försöker vi verkligen tänka över vad som är riktigt oumbärligt. Det brukar ändå sluta med att man kikar över kanter på inhandlingslistan väl i affären. Sedan får man äta julmat i två veckor, gamla rester står upp ut halsen och man tänker att nästa år då.
Men i år tyckte jag att vi klarade det ganska bra. Skinkan räckte bara till juldagen och likaså revbenspjällen, doppet fick bli en soppa en vecka senare tagit ur frysen och Koltrastarna fick kalasa på det sista av rödbetssalladen.
Här kan man sitta och spionera på fåglar och drömma om vad som skall planteras i vår. Första sommaren med växthus. Som jag drömt i 15 år !
Började gräva och röja för 2 år sedan och nu känns det nästan overkligt att sitta här.
Vårt växthus är nästan klart, det fattas en dörr ( är på gång enl. den jag lever med ) Grillade korv i mellandagarna med julbesöket. När det vart dax att ringla senapen över vände vinden, gjorde en gir in genom dörren ( utan dörr ) . . . ja vi ät upp och gick in ( in alltså )
Men jag ger inte upp kan inte vänta till våren, har införskaffat två eldkorgar !
I förrgår såg jag att drivan växt inåt . .
och den lär nog inte smälta i första taget. Där var också små spår i snön som ledde in.
Vinter igen, och det känns som en fortsättning på den förra, vår sommar och höst liksom försvann i en dröm och jag vaknar till igen förra året, märkligt.
Vi skottar minimala gångar där vi snubblar fram, matar fåglarna eller . . . skottar fram gångarna igen.
Solen . . vart tog den vägen ? ett overkligt ljus utan några skuggor, vecka efter vecka . . . .
Matar våra fåglar med frysta vindruvor, Bahh
verkar ju mer än lovligt inställsamt, men vill man ha hjälp med att jaga bladlöss och mördarsniglar så får man bjuda till när det behövs.
Och det ser så jädra snyggt ut när en smilfink till koltrast sitter på kanten av en gjutjärnskorg på fot med sin oranga näbb om en druva, jag lovar.
När jag tömmer komposthinken är det nästan lite besvärligt, man vill ju att det skall se lite läckert ut mot snön, kaffesumpen gör det svårt.
Här om dagen hade jag stor utrensning i skafferiet , gamla gryn och några paket fikon från förra året gjorde det hela lite mer estetiskt tilltalande, även för trastarna.
Ja, jag vet det låter lite knasigt men det är nog en yrkesskada.
Funderar på bananer . . . hmm snyggt . . . .tiggda från mataffären alltså . . . en inte alltför ruttna då . .
Åk till Bergianska för bövelen ! Där kan man fika och läsa tidningen mitt i en lagom
varmfuktig sommarbubbla, ljuset gör gott i ögonen och doften från det halvslummrande citronträdet går inte att beskriva.
Sedan promenerar man bland palmer och Kiwi, Rosemarine och skenande pelargoner. Inte alla blommor vill bli klappade eller pratade med och håll behörigt avstånd vid avdelningen för köttätare ( om du är en fluga)
Sedan på väg hem passerar man den lilla shopen och proppfull av tacksamhet för hela alltihopa köper man en förpackning servetter med trevligt motiv med matchande tändsticksask och det känns också bra och mysigt ( man kan ge bort den när man går på middag)
Ett halvår sedan jag skrev sist. Det var i Maj och hela sommaren framför, Nu är det snart i slutet av året och det är dax att titta till tomtarna på loftet, men där var inga, mest damm några pryttlar modell äldre.
Vi skall äntligen isolera sista halvan av husets tak ( sedan kanske Tomten kommer ) i varje fall på julafton och det alldeles säkert för vi får julbesök av den sort och storlek som tomten gärna vill träffa ! och vem vill inte det ? mysigt skall det bli, lita på det.
Våra vänner köpte ett litet sommarnöje i närheten. Vi blev glada, och ännu lyckligare när jag fick se en tjock rabatt med mycket mörklila Kungsängsliljor invid vedboden. Lyckan svällde när vännerna såg längtan i mina ögon och sa - ta och gräv upp en tuva och ta hem !
Sagt och gjort, där stod de i en zinkhink under sommaren för jag vågade inte låta dem leva fritt i vår trädgård pga en mycket nyfiken och grävglad äldre vovdam. Till hösten bestämde jag plats, planterade och gjorde korstecknet när den nyfikne inte hunnit runt hörnet. Vintern stod meterhög i år, men strax innan var den grävglade förbi en sväng och jag chippade efter andan, men men . . .
Har sedan försökt glömma och det var nog därför jag inte SÅG förrenns det var helt uppenbart att där stod en hel liten tuva som ändå lyckats vända sig uppåt igen mot vårljuset !
Vilken lycka !
När jag sedan fick syn på något som likande det första trodde jag inte det var sant. Där mitt uppe på den gamla komposten stod en tuva till, hade tömt det sista i botten av zinkhinken efter den hastiga planteringen - några frön eller lökar hade funnits även där, det är fantastiskt !
Liljorna trivs bäst på fuktiga strandängar men håller tydligen tillgodo med vår väldrenerade sandjord. Läste att de flesta bor i just Kungsängen utanför Uppsala där ett slag mellan Danskar och Svenskar stod för länge sedan och för var stupad Dansk växte en rödlilarutig blomma upp och för var Svensk en ljusgul, de är mycket ovanliga, så då förstår vi hur det gick den gången.